fredag 14 december 2018
Höstterminens sista vecka
Måndag - onsdag går vi som vanligt enligt ordinarie schema.
Torsdag:
Elevens val och profilerna är som vanligt.
10:00 samlas vi i sal 13. Vi gör snyggt i skåpen och i klassrummet. Vi kommer titta på en film med jultema. (Om man vill ha med sig en liten fika till filmen är det ok.)
12:10 - 12:50 är det lunch.
12:50 - 13:30 fortsätter vi titta på filmen.
Fredag:
09:40 samlas vi i sal 13 för att gemensamt gå ner till avslutningen i aulan. Vi avslutar där ca. 10:45 och går på ett välförtjänt JULLOV! Betygen kommer skickas hem med posten. 🎅🎄
tisdag 11 december 2018
Lucia
På torsdag är det profil/elevens val som vanligt.
Klockan 09:50 samlas vi i sal 13, för att gemensamt gå ner till aulan och titta på högstadiets stämningsfulla luciatåg.
Efter det går vi återigen upp till salen, där vi fikar lite tillsammans. (Skolan bjuder på fika)
Lektioner startar igen klockan 11:00.
Nya regler för specialkost i Borås kommun!
Alla barn som behöver specialkost av någon anledning måste nu lämna in läkarintyg för detta.
Se bifogad länk:
måndag 10 december 2018
Dans 14/12
Träna gärna hemma, då blir det lättare att hänga med på fredag, klicka nedan:
Dansfilm, 4 korta danser
/Magnus
Dansfilm, 4 korta danser
/Magnus
måndag 3 december 2018
Läxor/prov och annat vecka 49
Tisdag: Simning på idrotten
Onsdag: Fysik: Prov!
Engelska: glosor sidan 9 i Workbook
Tyska: glosor
+ prov i spanska någon dag eftersom läraren var sjuk förra veckan när provet skulle varit.
onsdag 21 november 2018
måndag 19 november 2018
måndag 12 november 2018
Påminnelse om simning
Imorgon är det simning på idrotten. Medtag badkläder och handduk.
Vi samlas direkt vid Borås simarena.
Målet är att alla ska simma 500m varav 100m ryggsim. Grundkravet i idrott är dock 200m varav 50m ryggsim.
Vi samlas direkt vid Borås simarena.
Målet är att alla ska simma 500m varav 100m ryggsim. Grundkravet i idrott är dock 200m varav 50m ryggsim.
onsdag 24 oktober 2018
Protokoll föräldrarådsmöte 181001
Närvarande: Personal: Ann-Kristin Svanberg-Björkqvist, Maggie Banér, Malin Nilsson.
Vårdnadshavare: 7A-Mikael, Pasi, 7B-Martin, Tony, 7C-Susane, 8A-Anna, Sanela, 8B-David, Per, 8C-Sanna, 9A- Andreas, 9B-Arsilla, Pierre, 9C-Charlotte
• Ann-Kristin öppnade mötet och hälsade alla välkomna.
• Maggie Banér utsågs till sekreterare.
• Rektor informerade om formerna för föräldraråd. Inga enskilda elev- eller personalärenden diskuteras.
• Presentation: Alla vårdnadshavare/personal fick presentera sig och vi gick laget runt.
• Ordningsregler: Synpunkter som kom fram på mötet var att vårdnadshavarna undrade vad som gäller angående mobiltelefonerna. Ann-Kristin redogjorde för reglerna gällande mobiltelefoner och förklarade att de samlas in vid lektionsstart och förvaras i ett låsbart skåp. Man tyckte också att tydliga konsekvenser är bra.
• Uppföljning av terminsstart: Bra start på läsåret då man som vårdnadshavare och elev får samtalstid med mentorerna. Lyckat med lägret i åk 9.
• Skolfoto: Bra upplägg men de flesta tycker att skolkatalogen räcker. Det tar mycket skoltid med enskilda foton.
• Skolinspektionen: Vi väntar på svar från senaste inspektionen. Erikslundskolan 7-9 har fyra förbättringsområden. Det gäller trygghet och studiero, frånvarorapportering, upprättande av åtgärdsprogram och kränkande behandling. Vi är nu på väg in i en ny treårsperiod. Ett stort projekt med Skolverket pågår på skolan för att bland annat stärka ledarskapet i klassrummet.
• Övriga frågor: Frukost på profilen. Man undrar varför bara hockeyeleverna serveras frukost. Ann-Kristin svarar att deras träning startar tidigare än andra elevers profil. Angående simningen undrade någon hur det blir när Elfsborgs tränare har backat ur. Svaret var att det har löst sig så länge.
Man vill ha tydligare information mellan skolan och hemmet. I nuläget finns informationen både i forma av bloggar och på ping-pong. Några vårdnadshavare saknar inloggning till ping-pong.
Elevrådet jobbar med att eleverna ska få mer inflytande på skolan.
Matrådet är inkluderat i elevrådet.
Provschemat finns i såväl ping-pong som på skolan anslagstavla.
En fråga om städningen på skolan kom upp. Rektor informerade om att på all grundskolor i Borås stad har det blivit en neddragning till städning varannan dag i klassrummen. Detta pga besparingar.
• Nästa möte 19/11 kl. 18.00-19.30
• Ann-Kristin avslutade mötet.
__________________________
Maggie Banér
Sekreterare
torsdag 18 oktober 2018
Hemuppgifter för måndag och tisdag vecka 43
På måndag och tisdag har alla elever hemstudier, då vi har utvärderings- och utvecklingssamtal. Som vi tidigare har informerat om, ska alltså vårdnadshavare till åk 7 inte vara med, utan eleverna kommer ensamma.
Uppgifter att jobba med hemma under dessa dagar:
No: Läsa på till läxförhöret om Luftens gaser, som de har på onsdag. Det finns på Google Classroom.
So: Läsa på till so-provet.
Matte: Jobba vidare i matteboken med kapitel 2 (Geometri) och försöka hinna fram till sidan 65.
Sv: Skriva på sagan om du tror att du inte blir klar under lektionstid. Den ska vara klar innan lovet.
Eng: Jobba med "My Perfect School" om du tror att du inte blir klar under lektionstid. Den ska vara inspelad och klar på onsdag v. 43.
SO-prov onsdag vecka 43
Här är vad ni ska läsa på till so-provet onsdag v. 43
Begrepp: Klimatzoner
Klimat - Det genomsnittliga vädret på en plats under en längre tid.
Temperatur och nederbörd mäts under 30 år för att få fram ett medelvärde.
Klimatzoner: Polarzonen, tempererade, subtropiska, tropiska.
Polarklimat kallt året om, sällan nederbörd. Arktis och Antarktis, Sibirien, norra Canada, norra Skandinavien.
Tempererat klimat, fastlandsklimat: kalla vintrar och varma somrar. kustklimat svala regniga vintrar och varma, heta somrar. Kina, Ryssland, Tyskland.
Tropiskt klimat varmt året om och regnar ofta. (Lågtryck vid ekvatorn). Brasilien.
Subtropiskt klimat: Varmt och hett, regnar sällan. (Vid vändkretsarna, ökenområden.)Egypten, Saudiarabien.
Vädret beskriver temperatur, nederbörd och vind under några dagar.
Temperatur Hur många grader minus eller plus. Temperaturen mäts i de flesta länder i Celsius.
Nederbörd kan falla i form av regn, snö eller hagel och mäts i millimeter.
Låg- och högtryck beror på skillnader i värmestrålning. Vid ekvatorn värms
luften upp av solen. När luften värms upp stiger den eftersom varm luft är
lättare än kall luft. När luften stiger bildas ett lågtryck och denna ”brist” på luft
kompenseras av att luft blåser in mot ekvatorn. Vi har därmed även förklarat
varför det uppstår vindar.
Passadvindar är vindar som stadigt blåser året runt och från samma håll och
in mot ekvatorn. Detta beror på att det alltid är ett lågtryck vid ekvatorn och
högtryck vid vändkretsarna. Sydostpassaden och nordostpassaden.
Monsun är en vind som påverkas av att hög- och lågtrycken flyttas under årets
gång och detta innebär att vindarna blåser från sydväst på sommaren och från
norr på vintern. Monsun betyder årstidsvindar.
Havsströmmar kan vara kalla eller varma och för med sig kyla eller värme.
Golfströmmen, som är en varm havsström, för med sig värme till västra
och norra Europa, vilket gör att klimatet är mildare här än på andra platser på
jorden på samma breddgrad. Även de dominerande sydvästliga vindarna bidrar
till att det är varmare i Norden än det borde vara på grund av att Norden ligger
så pass nära Arktis kalla vidder.
Utmed Sydamerikas västkust påverkas klimatet av den kalla Humboldtströmmen som gör att klimatet vid kusten blir kyligt och torrt.
Dessa begrepp behöver du träna in till provet. Beskriva och förklara begreppen som väder, klimat, klimatzoner har du på en karta. Till din hjälp att träna in använd stud i.se gå där in på geografi - klimat och väder - där har du klimatzoner, vindar, hög och lågtryck.
+ världskartan.
Atmosfären Atmosfären är ett lager av gaser som omger jorden och består av främst kväve och
syre. Vi kallar det oftast för ”luft”. Atmosfären är viktig då den skyddar människor
från farlig solstrålning samtidigt som den höjer medeltemperaturen på jorden på
grund av att atmosfären fungerar som ett ”lock” som hindrar värmestrålningen
från jorden att försvinna ut i rymden. Vi får därför även varmare nätter tack vare
atmosfären.
Vattnets kretslopp Vattnets kretslopp beskriver den ständiga cirkulationen av vattnet på vår jord; från havet, via bundet vatten i molnen som sedan faller ner som regn över land och som
därefter förs tillbaka till havet via floder och grundvatten under marken.
Delta är ett platt område där en flod mynnar ut i havet. Vid mynningen rinner
vattnet långsamt och förgrenar sig ofta i flera flodarmar. Deltat tar emot stora
mängder jord som floderna har eroderat på vägen från sin källa, vilket leder till att
deltat blir större för varje år.
RESONERA OM REGNSKOGEN
Problemet med avverkningen av regnskogen
Orsaker till …
Det fi nns ekonomiska skäl.
– Genom att hugga ner regnskogen tjänar företagen pengar genom att de kan sälja
virket.
– Samtidigt kan den frilagda marken användas till att odla på eller för boskapsuppfödning,
dvs. regnskogen omvandlas till jordbruksmark.
– Lokalt huggs även träd ner för att användas som ved för eldning.
Konsekvenser av …
– För att regnskogen ska kunna avverkas krävs det nya vägar och stora maskiner,
vilket ytterligare sliter på miljön.
– En stor del av ännu okända växter finns i regnskogen. Växter som kan bli nyttiga
för att kunna användas som mediciner (medicinalväxter).
– Regnskogen utgör 7 procent av jordens ytan, men har över hälften av alla arter.
Stor artrikedom.
– En annan konsekvens är att Amazonasindianernas liv kan påverkas och hotas.
– Regnskogarna är viktiga för att producera syre.
Lösningar på …
– Organisationer som Världsnaturfonden (WWF) försöker påverka regeringar att
skydda sina regnskogar genom information och påtryckning via olika kampanjer
som t.ex. att rädda den utrotningshotade orangutangen.
– Regeringar har också ökat bevakningen av regnskogarna från olaglig skövling,
bl.a. Brasilien.
– Företag kan välja att inte använda virke från regnskogarna i sin produktion och
konsumenter kan välja att inte köpa varor som produceras a
onsdag 17 oktober 2018
måndag 15 oktober 2018
torsdag 11 oktober 2018
Utvärderingssamtal
Utvärderingssamtal 7b måndag 22/10
Svetlana/Irina Veronica
08:20 Reza Neo
08:40 Simon Amanda
09:00 Melvin Kim
09:20 Alissa Elize
09:40 Filip Casper
10:00 Adeline Sabrin
10:20 Ani Kimmi
10:40 Muhsin Daniel
11:00 Viktor Bahar
11:20 Hamza Gry
11:40 Liam Isac
Måndag och tisdag vecka 43 kommer alla elever ha hemstudier, då åk 8 & 9 ska ha utvecklingssamtal och åk 7 ska ha utvärderingssamtal. Vi återkommer med uppgifter de ska jobba med hemma.
Utvärderingssamtalen i åk 7 sker utan vårdnadshavare.
onsdag 10 oktober 2018
Skolinspektionen
Erikslundskolan 7-9 - mycket har
blivit betydligt bättre, men enstaka delar är ännu inte tillräckligt bra
I juni genomförde Skolinspektionen en uppföljning av
tidigare inspektion på Erikslundskolan 7-9. Nu har resultatet kommit: merparten
av de områden där SI tidigare funnit brister är godkända, men det kvarstår
brister inom ett område.
Resultatet av Skolinspektionens uppföljning i juni visar att
Erikslundskolan får grönt ljus när det gäller extra anpassningar och särskilt
stöd samt förutsättningar för lärande. Nu kan skolan visa hur den uppfyller
kraven inom dessa två områden.
Skolan har också fått godkänt när det gäller arbetet med att
utforma en lärmiljö som präglas av studiero. Vi är på god väg, men inte framme än, säger Ann-Kristin Svanberg Björkqvist, rektor på Erikslundskolan. Jag har arbetat här i sju månader och ser hur vi tillsammans gör framsteg hela tiden. Vi jobbar målmedvetet för en skola med hög trivsel och goda studieresultat. Våra elever ska vara hela människor med framtidstro, som kommer in på gymnasiet.
Skolan ingår i Skolverkets projekt Samverkan för bästa skola
och får gott stöd för att utveckla ledarskapet i klassrummen och arbetet med
särskilt stöd och extra anpassningar.
Fortsatt kritik när det gäller arbetet med att utforma en
lärmiljö som präglas av trygghet. Rektorns uppfattning om att det bedrivs ett
målmedvetet arbete på skolan för att komma till rätta med bristerna delas av
Skolinspektionen, som i beslutet konstaterar att rektorn vidtagit en rad
åtgärder och att det bland annat resulterat i att de fysiska kränkningarna
minskat och att elevernas upplevelse av trygghet har ökat.
Vi är förstås inte nöjda förrän alla elever känner sig
trygga i skolan säger rektor Ann-Kristin Svanberg Björkqvist. Och det är
bekymmersamt att skolan är trång med så många människor som vistas på liten
yta. Men vi har jobbat vidare sedan Skolinspektionen var här i juni.
Höstterminen inleddes med uppstartssamtal med alla elever i
årskurs 7 och 8 och deras vårdnadshavare där ordning och reda samt respekt diskuterades.
9:orna deltog i ett övernattningsläger med värdegrundstema. Alla har fått ta
del av, och skriva under, skolans ordningsregler. En tydlig konsekvenstrappa
har också införts, liksom samarbete med bibliotek, fritidsgård, kyrka och
socialtjänst. Skolans studiecoacher har särskilt uppdrag att arbeta med ökad
motivation och skolnärvaro.
När det gäller åtgärder mot kränkande behandling får skolan
fortsatt kritik. Lärare, eller annan personal som får kännedom om att en elev
har, eller anser sig ha, blivit utsatt för kränkande behandling ska anmäla
detta till rektorn.
-
Rutiner för anmälan till rektor och huvudman
finns framtagna, dessa är också väl kända på skolan, men de används inte
tillräckligt systematiskt. Vi tar alla händelser på största allvar och vidtar
konsekvent de åtgärder som krävs. Språkbruket på skolan är ett område som vi
behöver arbeta vidare med, tillägger rektor.
Skolinspektionen har godkänt skolans arbete med insatser för
elever i behov av särskilt stöd. I våras kraftsamlade Grundskoleförvaltningen
för att komma i kapp med dokumentation och åtgärdsprogram.
-
Skolan har sedan tidigare fått extra resurser i
sitt värdegrunds- och elevhälsoarbete.
Vi fortsätter under en period framåt med utökade
resurser för specialpedagog och skolkurator,
säger Julio Garcia Atterström, verksamhetschef. Föreläggandet handlar om
trygghet och åtgärder mot kränkande behandling. Nu har skolans ledning en
konsekvent strategi för att avhjälpa bristerna och vi hoppas bli vitesfria vid
Skolinspektionens nästa besök.
tisdag 9 oktober 2018
No-läxa
V. 43, på onsdag har 7b läxförhör i NO "Luftens gaser"
Se sina egna anteckningar och läs kapitel "Luft och vätgas" i boken s.52-75. I boken finns sammanfattning av alla kapitel på s. 76-77.
tisdag 2 oktober 2018
måndag 1 oktober 2018
På fredag är det friluftsdag i orientering!
I år 7 är vi alltid på Kypegården, om man vill ta sig dit genom att gå eller cykla från skolan så är vägen markerad på kartan nedan.
Vill ni åka buss så är det 7:ans buss mot Norrmalm och gå av vid hållplats Margaretagatan. Kort promenad ner till Kypegården.
Samling för 7B är 9.05 med start 9.15.
Orienteringen är uppdelade i fem olika banor.
Lunch serveras på plats vid Kypegården.
Tänk på kläder efter väder!
I år 7 är vi alltid på Kypegården, om man vill ta sig dit genom att gå eller cykla från skolan så är vägen markerad på kartan nedan.
Vill ni åka buss så är det 7:ans buss mot Norrmalm och gå av vid hållplats Margaretagatan. Kort promenad ner till Kypegården.
Samling för 7B är 9.05 med start 9.15.
Orienteringen är uppdelade i fem olika banor.
Lunch serveras på plats vid Kypegården.
Tänk på kläder efter väder!
torsdag 20 september 2018
Vecka 39
Nästa vecka ser lite annorlunda ut för eleverna. Detta beror på att åk 8 har Nordens dagar och åk 9 har SAMS tisdag-torsdag.
Måndag går de som vanligt.
Tisdag börjar de som vanligt, men slutar 14:10.
Onsdag går de som vanligt.
Torsdag börjar de som vanligt, men slutar 14:10.
Fredag är det studiedag, så då är de lediga.
onsdag 19 september 2018
Huvudlöss
Huvudlöss – information till föräldrar
Huvudlöss är av och till ett vanligt problem bland skolbarn. Just nu finns huvudlöss bland elever i
skolan. Det har ingenting med hygien att göra. Huvudlössen sprider inte
någon sjukdom.
Om löss
Huvudlöss är 2-3 mm långa, vinglösa
insekter som lever av blod. Huvudlusen är genomskinlig och färgen varierar från
grå, brun, svart till röd beroende på när födointaget ägt rum och färgen på
håret lusen lever i. Huvudlusen suger blod tre gånger per dygn för sin
överlevnad. Utanför hårbotten blir lusen redan efter 2-4 timmar uttorkad och
oförmögen att suga blod. Livstecken kan ses under längre tid beroende på
miljön.
Huvudlössen lever av människors blod. De
förflyttar sig genom att klättra på hårstråna men kan inte flyga eller hoppa. De sprids därför genom kontakt hår mot hår.
Löss som hamnat utanför håret, till exempel på golvet eller i soffan är
försvagade och kan inte förflytta sig och smittar inte. Risken för spridning
via borstar, mössor och sängkläder är mycket liten.
Användning av mobiltelefoner och
läsplattor ger ofta kontakt mellan hår då flera personer tittar på samma enhet
eller trycker ihop sig för att ta en gemensam bild. Det finns en liten risk för
smitta via hårstrån i kammar och mössor, men knappast via föremål, kläder och
sängkläder. Då huvudlusen lever av blod och inte av smuts kan alla drabbas.
Ingen är immun.
Symtom
Klåda i hårbotten är det vanligaste
symtomet men märks först 4-6 veckor efter smitta. Klådan är en
överkänslighetsreaktion på lusens saliv. Barn, liksom vuxna, som nyligen
smittats saknar därför symtom. Vid återsmitta börjar klådan redan efter 24-48
timmar.
Ibland ses rivsår i hårbotten och även
tecken på ytlig sårinfektion. Svart puder på huvudkudden eller kragen kan vara
lusens avföring eller ömsade lusskinn.
Behandling
●
Använd luskam för att
hitta eventuella löss. Kamningen underlättas med balsam i håret.
●
Endast personer med
levande löss och ägg nära hårbotten skall behandlas.
●
Om löss finns hos
någon i familjen skall även de andra familjemedlemmarna undersökas en gång per
vecka genom kamning. Enbart personer som visar sig ha löss skall behandlas. Om
flera i en familj visar sig ha löss skall alla behandlas samtidigt.
●
De preparat som i
första hand rekommenderas för behandling av löss är så kallade medicintekniska
lusmedel innehållande dimetikon. Idag finns produkterna Hedrin och Nyda som kan
köpas på apoteket. Preparaten anses bland annat ha en kvävande effekt på
lössen. Följ noggrant den information som följer med luspreparatet. Oftast
rekommenderas två behandlingsomgångar med en veckas mellanrum.
●
Barn kan gå till
skolan direkt efter första behandlingen.
●
Använda kammar,
borstar och mössor kan rengöras eller frysas i två dygn.
●
Kontrollera med
kamning dagen efter behandling för att se om den haft effekt. Följ upp med
kamning av barnet och övriga familjemedlemmar några gånger de närmaste
veckorna.
●
Om behandlingen
misslyckas, kontakta skolsköterskan för råd.
Vid frågor ring mig gärna på
033-358025 eller sms på 0768-888025.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)